Mer om lok nr 7
Loket byggdes 1949 av Första lokomotivfabriken i Polen, Chrzanów.
Vi har försökt att återskapa lokets utseende, som det hade när det gick i trafik i Polen. Där hade loket beteckning T49 111. Naturligtvis har vi svårt att göra något åt tendern då den aldrig kom med till Sverige och är troligtvis nu skrotad.
Vi har forskat efter historiken för vårt ånglok och dess tidigare användning. Resultatet har vi sammanställt här.
Under trafikåren i Polen hade loket en tvåaxlig tender. Det lilla efterkrigsloket trafikerade där smalspårsnätet (600 mm) i PKP:s regi (Polskie Koleje Panstowe, Polska statsbanorna)
Det var stationerat på två olika platser, nämligen i Myszyniecka KD och i Bydgoska KD. När det bytte stationeringsort är ännu inte känt. Det gick i trafik i Polen ända till 1976.
Samma år inköptes loket av en privatperson i Mattmar och kom på så sätt till Sverige. Därefter köptes det av en annan privatperson i Oskarström. 1984 köptes det av Munkedals Jernvägsklubb, numera Museiföreningen Munkedals Jernväg.
Loket genomgicks fullständigt och efter 4000 mantimmar var loket klart att lyftas på spår igen den 23 mars 1985, för att kunna dra tågen på den gamla Munkedalsbanan. Här har loket fått nummer 7.
När detta skrivs år 2019 pågår en omfattande renovering och bl.a. har ångpannan totalrenoverats hos företaget VEÅ i Sävsjö. Se film om detta här.
| Tillverkare | Fablok, Chrzanów |
| Tillverkningsår | 1949 |
| Serienummer | 1901 |
| Spårvidd | 600 mm |
| Axelavstånd | 1400 mm |
| Hjuldiameter | 630 mm |
| Längd över buffertar | 5720 mm |
| Minsta kurvradie | 18 m |
| Cylinderdiameter | 245 mm |
| Slaglängd | 300 mm |
| Max panntryck | 12 kg/cm2 |
| Tjänstevikt | 13,5 t |
| Kolförråd | 0,5 t |
| Vattenförråd | 0,8 m3 |
| Högsta dragkraft | 2058 kg |
| Effekt | 70 hk |
| Högsta hastighet | 20 km/h |
Loktypens historia
Genealogin går tillbaka till 1920-talet. De polska konstruktörerna byggde ett antal olika lokserier bland annat 020 T (RYS), 030 T (LAS) och 040 T.
Under tiden för Tysklands ockupation av Polen byggde Fablok i Chrzanów till ”Heeresfeldbahn” samt även för Henschels räkning en serie ånglok av typen 020 T som kallas Riesa. Loken hade samma dimensioner som W-3-C (bilden ovan) från 1929. Loken var avsedda för spårvidden 600 mm. Och var influerade av W-3-C och av Henschels standardindustrilok. Senare har en modell varit standardiserad under namnet ”RYS”. Storleken var samma som den Riesa-modell som byggts tidigare.
Mellan åren 1947 och 1949 byggdes det mellan 170 och 180 lok varav 156 stycken var avsedda för lokal användning i Polen.
| Till polska industrin 150 stycken för spårviddernav 750, 760 och 785 mm (1947-1948) | |
| Till PKP 6 stycken för spårvidd 600 mm. (1949) Det är ett av dessa lok som nu finns i Munkedal. Det finns ytterligare ett lok i trafikdugligt skick. Det finns i Tyskland på museijärnvägen DKBM (Dampfkleinbahn-Mülenstroth). Dessa lok hade beteckningen T49 och var numrerade från 111 till 116, varav Munkedalsloket hade 111 och loket i Tyskland hade nummer 115. | |
| Export till Jugoslavien 10 stycken för spv. 760 mm. | |
| Export till Rumänien ? stycken för spv. 760 mm. | |
| Export till Bulgarien 10 stycken som var modifierade för spv. 550 mm. (Pernik 1) |
Rys-modellen var en ganska typisk modell av industriånglok av typen 020 T för smalspår. Många av loken var utrustade med en tvåaxlig tender. Detta berodde på att vattenförrådet (0,8 m3) och kolförrådet (0,5 t) var begränsat. Det är möjligt att industrin liksom sockerfabrikerna i centrala delen av landet ville försäkra sig om att loken skulle klara längre sträckor utan att proviantera.
Rys-loken som levererades till Polen har varit avsedda för spårvidderna 750, 760 mm (785 mm till Silesie). Bara 6 stycken levererades för spårvidden 600 mm. och det var till PKP.
Orginal Rys (750 & 760 mm.) har varit ombyggda till andra spårvidder, men det finns mycket lite information om detta.
- Sammanställningen slutförd 2012-03-11
- Kompletterad 2019-07-08
